Färna

Färnan påminner mycket om Mörten och är ännu en vitfisk som gärna vill ha näringsrika vatten. Färnan går att meta och den kan fiskas med flugspöt men är inte så vanlig i områdets sjöar.

Id

En glupsk rovfisk som tillhör vitfiskarna. En mycket rolig sportfisk som går att få både på spinn och mete. Äter både smådjur, insekter och småfisk. Iden kan bli uppåt 2 och 3 kilo och om Du har tur ännu större! Tyvärr är den inte så vanlig som sportfisk i områdets sjöar.

Mört

Ofta premiärfisken för många på metspöt! Är talrik i hela sjösystemet och en fisk på ca 8-15 cm. Fisken är något kraftigare i kroppen än löjan och känns lätt igen på sina röda ögon. Är idag ingen större matfisk men en rolig fisk att meta med mask, deg eller majs. Mörten finns i vikarnas vasskanter, åmynningar, kanaler, risvasar – nästan överallt där vattnet inte är för djupt.

Sarv

Förekommer i de mer näringsrika vattnen. Påminner om en mört som är lite kraftigare och större. Sarven ligger ofta i vikter kring 3-4 hg. och är en rolig fisk att ta på metspöt. Sarven är en romätare och passar på när andra fiskar är inne på grunt vatten och leker såsom Gädda, sik och brax. Lämpliga biotoper för sarv är grunda vatten med riklig växtlighet och ganska näringsrikt vatten. Gärna i åmynningar och utlopp trivs Sarven bra.

Björkna

Björknan är en fisk som tillhör de s.k vitfiskarna. Påminner mycket om braxen i sin kroppsform men är ofta blankare och ljusare i sin täckning. Björknan är också mindre än sin släkting Braxen. Hos de engelska metarna går den under benämningen ”silver-bream”.

Löja (Benlöja)

Förekommer i de flesta av områdets sjöar och vattendrag. En mycket viktig bytesfisk för samtliga rovfiskar. Kan uppträda i enorma mängder och då kan det bli högtidsstunder för sportfiskare eftersom löjan lockar till sig stor abborre, gädda och gös. Löjan går utmärkt att meta med deg eller mask/maggot.

Ruda

En seglivad och tuff karpfisk som är mer förekommande än man kanske tror. Rudan är ganska liten och lever ofta i små bäckar och grunda sjöar med tät vegetation. Ofta i så små vatten där man inte förväntar sig några fiskarter alls. Rudan går att meta.

Gers

Förekommer mest i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik på hösten. En taggig och slemmig typ som ställer till oreda för nätfiskaren. Gers har inget större värde som vare sig sportfisk eller matfisk. Däremot förekommer Gers en del på abborrens meny. Gersen är ganska vanlig i områdets sjöar.

Nors

Förekommer i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik. Nors är ingen av de vanligaste fiskarna i området men på andra håll i landet håvar man Norsen och äter den med förtjusning. Ett typiskt kännetecken för norsen är den karaktäristiska doften av färsk gurka som känns direkt i samband med fångst. Norsen är annars en viktig bytesfisk främst kanske för jagande abborre, gädda, lax och öring. D.v.s den fisk som jagar ute på de fria ytorna i de större sjöarna. Man brukar prata om s.k "norsabborre" som brukar vara storväxta, grova exemplar som specialiserat sig på just nors.

Sik

Finns mest i områdets större och djupare sjöar. Är en laxartad fisk med en normalvikt kring 3-4 hg. Vikten varierar lite mellan sjöarna och typ av sik. Sikar uppemot 3-4 kg har fångats men är ovanligt. Tyvärr är Fiskelands sikarter svårflörtade att fånga på spö och uppskattas mest som god matfisk. Siken leker på grunt vatten under senhösten och kan då uppträda i stora mängder. Siken är också en viktig betesfisk för andra rovfiskar. Stora gäddor brukar lockas in på grunt vatten under lektiden på hösten.

Siklöja

Förekommer precis som siken mest i Dalslands större och djupare sjöar. Är en mindre laxartad fisk som ibland till utseendet förväxlas med Benlöjan. Siklöjan fiskas enbart med nät. Förr användes också not till siklöjefisket på hösten. Siklöjan leker under oktober – november och är en av de viktigaste bytesfiskarna för rovfisken inom Fiskelandsområdet.